Klimatvinsterna med att ersätta vedspisar i Afrika är större än med att lägga skatt på inrikesflyget, menar skribenterna. Foto: TT
Detta är en debattartikel. Det betyder att innehållet är skribentens egna uppfattning.

Flygskatten kontraproduktiv särlösning

Debattartiklar.
(2017-04-20) Utsläppen av koldioxid påverkas inte av en svensk flygskatt, så länge flygningen sker inom EES-området. Det bästa sättet att lösa ett globalt problem är globala lösningar och ett globalt system ser ut att bli verklighet inom några år. Särlösningar och välmenande ”gå-före” lösningar är tyvärr ofta kontraproduktiva. Så också i detta fall.
Det skriver Per-Olov Johansson, professor emeritus vid handelshögskolan i Stockholm och CERE tillsammans med Bengt Krisström som är professor vid SLU och forskningsledare vid Cere, Umeå
Västerbottens-Kuriren
Publicerad 19 april kl. 19:30

En svensk flygskatt debatteras just nu flitigt. Det finns flera positiva röster (också på VK:s debattsida), men också en omfattande kritik.

Det starkaste argumentet mot en flygskatt, ur ett klimatperspektiv, är att den inte har någon betydelse för de totala koldioxidutsläppen i Europa, därför att alla kommersiella flygningar inom Europa (mer precist EES) täcks av utsläppshandel.

Utsläppen av koldioxid är alltså takade och påverkas inte av en svensk flygskatt, så länge flygningen sker inom EES-området.

Systemet ser ut att bli globalt om några år; det bästa sättet att lösa ett globalt problem är globala lösningar. Särlösningar och välmenande ”gå-före” lösningar är tyvärr ofta kontraproduktiva.

Konsekvensen av en svensk flygskatt skulle bli att efterfrågan på utsläppsrätter sjönk och därigenom blir det billigare att flyga för övriga flygresenärer, eftersom priset för en utsläppsrätt redan ligger i biljettpriset.

Vår flygskatt fungerar alltså som en subvention, om än marginell, av flygresor inom EES. Nettoeffekten för klimatet av att övriga européer flyger mer och vi mindre är oklar.

Det viktigaste är dock att så länge som resorna ligger inom EES (och efter 2020 globalt) är koldioxidutsläppen oförändrade, ett faktum som VK-debattörerna tycks bortse ifrån.

En flygskatt kan ge lokala miljövinster i termer av minskat buller och minskade utsläpp av sådant som inte täcks av utsläppshandeln. Konsekvenserna av sådana utsläpp för bland annat klimatproblemet är svårbedömda och en fråga är om utsläppshandeln behöver utvidgas för att täcka dem. Mer allmänt gäller frågan om flygtrafiken verkligen täcker sina samhällsekonomiska kostnader. Frågan har bland annat behandlas inom det så kallade SAMKOST 2-arbetet; ett uppdrag som regeringen gett till VTI (Statens väg- och transportforskningsinstitut) kring trafikens samhällsekonomiska kostnader. I slutrapporten finner författarna att ”den inhemska luftfarten i stora drag betalar för de kostnader man ger upphov till.” De pekar också på att detta inte gäller på riktigt långa flygningar.

Flygskatten behövs inte som klimatpolitiskt instrument, särskilt inte vad gäller inrikesflyget. Det är också ett ytterst trubbigt verktyg, då skatten betalas per biljett spelar det ju ingen roll hur flygplanet drivs; ett segelflygplan skulle i princip betala samma skatt per passagerare som en Boeing 737 med flygfotogen i tanken.

Den korrekta skatten skulle träffa det man vill ha mindre av, nämligen utsläpp. Nu beskattas själva aktiviteten flygresor, inte vad flygresorna ställer till med.

För utomeuropeiska flygresor gör vi bäst i att vänta på de globala lösningar som är på gång för flygets del.

Under tiden kan vi göra insatser i andra länder som dels ger verklig klimatnytta, dels ger stora hälsovinster. Energimyndigheten har redan inlett ett sådant arbete.

Enligt Energimyndigheten rapport ETS 2014:16 är klimatvinsten fyra miljoner ton CO2 av en miljon nya vedspisar i vissa Afrikanska länder. Detta kan jämföras med cirka 0.5 miljoner ton CO2 från inrikesflyget (enligt Transportstyrelsens utsläppsstatistik). Hälsovinsterna av vedspisarna är betydande.

Per-Olov Johansson
Bengt Kriström

Annons
Annons
Annons
Västerbottens-Kuriren
facebooktwitterinstagramrss
phone
  • Växeln
  • 090-17 60 00
  • Redaktionen
  • 090-17 60 10
  • 090-17 60 11
geo
  • Besöksadress
  • VK
  • Förrådsvägen 9
  • 901 70 Umeå
Ansvarig utgivare: Ingvar Näslund | © Copyright Västerbottens-Kuriren | Allt material på sajten är skyddat enligt upphovsrätten