Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.

Mattias Näsman: Kina är rikare än Sverige år 2050

Opinionskrönikor.
Tillväxttakten i Väst planar ut. Vi kan inte längre förvänta oss att levnadsstandarden ska stiga i samma takt som den gjorde under de gyllene årtiondena mellan krigsslutet fram till den första oljekrisen 1973.
Västerbottens-Kuriren
Publicerad 17 april kl. 22:43

Att tillväxten inte längre är lika hög som under efterkrigstiden är ett tema jag har återkommit till i flera tidigare krönikor.

Jag har också gjort poängen att, trots att de utvecklade länderna utvecklas i långsammare takt, så drivs världensekonomin framåt i hiskelig fart. Denna tillväxt drivs just nu främst av Kina och Indien.

I Kina bor det cirka 1.35 miljarder människor och cirka 1.25 miljarder i Indien enligt officiell statistik. Det motsvarar cirka 37 procent av världens befolkning.

Enligt världsbanken hade Kina nästan 7 procent tillväxt 2015 och Indien 7.5 procent samma år. I BNP per capita var en genomsnittlig svensk cirka 6 gånger så rik som en genomsnittlig kines 2015 och 31 gånger så rik som en genomsnittlig Indier.

Kina och Indien står inför olika utmaningar. I Kina så handlar det om att fortsätta liberalisera ekonomin och samtidigt hantera stora miljöutmaningar och utbredande ojämlikhet. I Indien måste produktiva investeringar i arbete och infrastruktur till, samtidigt som demokratiseringsprocessen måste utökas till fler. Även Indien måste fasa ut fossila energikällor.

Säg att både Indien och Kina lyckas med sina utmaningar, som många Västländer gjorde under första hälften av 1900-talet, hur ser den snara framtiden ut?

Om den Indiska tillväxttakten håller i sig är Indien per capita lika rikt 2065 som Sverige är idag. Om den kinesiska tillväxttakten håller i sig är Kina om och kraftigt förbi dagens Sverige redan 2050.

Osäkerheten för utvecklingen i Kina och Indien är förstås stor. Koordinationsproblemen i världens folkrikaste länder är mer omfattande än vi sett tidigare i historien. Troligast är att vissa regioner kommer utvecklas i rasande takt medan mindre liberala delar med starka traditionella hierarkier riskerar att strypa den tillväxtpotential som finns.

Så frågan när, till och med om, Kina och Indien är ikapp och förbi Väst förblir öppen. Men vi har ingen anledning att bli förvånade om det händer. Snart passerar Kina USA som världens största ekonomi i total BNP. De 37 procent av befolkningen som Kina och Indien utgör en jättelik kraft.

Maktbalanserna i världsekonomin skiftar, men är det något att känna rädsla för? I dagsläget verkar det inte som att vi ska vara rädda för att kommunistiska Kina får mer makt, utan snarare att USA petas ner från den ekonomiska tronen. Kinesiska ledare bär huvudet högt, pratar om ansvar för den globala ekonomin, miljön, och internationella avtal medan USAs nya ledning revolterar och gör exakt motsatsen.

När – vilket jag tror är rätt subjunktion i det här fallet, och inte om – kineserna och indierna uppnår samma inkomstnivåer som svenskarna, finns det en enorm potential för teknologiutveckling som kan göra alla världens länder rikare, och kanske även ge bättre verktyg för att hantera de stora miljöutmaningarna som världen står inför. Fördelen med teknisk utveckling är att saker ofta blir effektivare att producera. Billigare alltså.

Neomerkantilistiska dogmer som ”Amerika först” eller att många länder strävar efter en positiv handelsbalans, gynnar sällan den enskilde konsumenten. Målet med en ekonomi är i första hand att konsumera och inte att lägga på hög. Billigare importvaror är bra för konsumenterna, medan dyra exportvaror i första hand gagnar kapitalägare. Visst, länder måste ofta producera för export för att ha råd att köpa importvaror, men tro inte att vi nödvändigtvis blir ”rikare” – får det bättre – för att vi exporterar mer än vi importerar.

Mitt i denna uppåtsluttande kurva av ökad rikedom finns miljöutmaningen. Utan stabila ekosystem är mer pengar för konsumtion en snål tröst. Vem har möjlighet att påverka världens utveckling?

Låt oss blicka österut. Framtida miljöutveckling och utvecklingen av världsekonomin ligger de närmaste seklen mest troligt i Kina och Indiens händer.

Mattias Näsman

Grön skribent

Annons
FÖLJ ÄMNEN
Annons
Annons
Västerbottens-Kuriren
facebooktwitterinstagramrss
phone
  • Växeln
  • 090-17 60 00
  • Redaktionen
  • 090-17 60 10
  • 090-17 60 11
geo
  • Besöksadress
  • VK
  • Förrådsvägen 9
  • 901 70 Umeå
Ansvarig utgivare: Ingvar Näslund | © Copyright Västerbottens-Kuriren | Allt material på sajten är skyddat enligt upphovsrätten