Flugfiske – inte längre att tänka på i Staggbäcken, menar skribenten. ?Foto: Jan Johansson
Detta är en debattartikel. Det betyder att innehållet är skribentens egna uppfattning.

Gör oberoende granskning av flottledsåterställningarna

Debattartiklar.
(2017-04-18) Förutsättningarna för sportfisket i Gargån och Staggbäcken har kraftigt försämrats. Länsstyrelsen bör ombesörja en oberoende utvärdering efter flottledsåterställningarna – men de som i olika led varit inblandade i restaureringarna bör inte vara inblandade i denna granskning av resultatet. Däremot bör utvärderingen göras så snart som möjligt.
Det skriver Håkan Norström, Gargnäs-Luleå.
Västerbottens-Kuriren
Publicerad 17 april kl. 22:15

Mot bakgrund av att det bland fiskare upplevs att förutsättningarna för sportfisket i Gargån och Staggbäcken slagits ut kräver vi sportfiskare inom Gargnäs-Råstrands Fiskevårdsområde (FVO), med uppemot 40-50 års erfarenhet, att länsstyrelsen ombesörjer en oberoende utvärdering efter flottledsåterställningarna i Gargån och i Staggbäcken inom nämnda fiskevårdsområde.

Vår bestämda åsikt är att det inte duger att de som i olika led varit inblandade i restaureringarna genomför den eller att det räcker med att de hänvisar till en egenuppföljning.

Den oberoende granskningen bör ske skyndsamt. Om den kommer fram till att åtgärderna skadat något av de fokusområden som restaureringarna velat främja eller att sportfisket (befintligt artbestånd, storleksutveckling, forsåtkomsten etc) lidit skada så kräver vi en återställare efter återställningarna.

En oberoende undersökning efter flottledsrestaureringarna ska bland annat belysa men helst ge svar på ett antal frågeställningar.

Hur kan aktuella forsdelar bli både bredare och djupare om man återför rösmurarna till strömfåran som det står i anmälan till Länsstyrelsen?

I vilken mån har åtkomsten för sportfiskarna i aktuella forsdelar förändrats?

Länsstyrelsen beslut från 1999-08-25 gällande flottledsrestaureringen av Staggbäcken står det i Anmälan till samråd: ”Effekter på fauna. Lugnvattensarter av fisk och bottenfauna förväntas minska medan strömvattensformerna ökar.”

Hur kan det komma sig att man, när man fyller igen bäcken med intilliggande rösmurar, då ökar strömvattnet? I dag är det inte problem att få abborre på kroken för de få som forsfiskar i Staggbäcken eller som en medlem i vårt FVO:s styrelse uttryckte det när forsfisken kom på tal. ”Staggbäcken är förstörd”.

I samma beslut som ovan under rubriken ”Tillstånd för Biotopvårdsåtgärder” står att läsa: ”Konkret återförs det mesta av den rensade stenen tillbaka till vattendraget med grävmaskin. Detta är positivt både för bottenfaunan, öring- och troligt även harrbestånden.”

Varför har då vårt FVO:s ledning tvingats införa öringsförbud i Staggbäcken efter att restaureringarna genomförts och det i en bäck där man tidigare, både under som efter flottningsepoken, kunde fånga både grov harr och öring?

I länsstyrelsens beslut (2011-11-25) avseende kompletterande miljöåterställningar i Staggbäcken står att läsa ”Länsstyrelsen är mycket positiv till åtgärderna eftersom de gynnar akvatiskt liv samt det rörliga friluftslivet.

Verkligheten blev något annat. Att överhuvudtaget närma sig Staggbäcken försvårades och att hitta en ståplats i stenskravlet blev i det närmaste omöjligt. Om man ändå lyckats komma på metspöavstånd till bäcken så var djupgroparna igenfyllda på platsen där harren och öringen stod. Flugfiske är inte längre att tänka.

I vilken omfattning har instruktioner och riktlinjer följts och godkänts av tillsynsmyndigheten länsstyrelsen? Har det ens funnits sådana skrivna dokument som kommit till länsstyrelsens kännedom, bortsett från de grumliga tankegångar som finns i samråden och i de beslut som länsstyrelsen tagit?

Naturligtvis ska också den oberoende synen omfatta hur framgångsrika restaurerarna varit i omsorgen om flora och fauna i övrigt? Har halvt utdöda djur och växter som flottningsepoken eventuellt skadat kunnat repa sig? Omsorgen om övrig flora och fauna får dock inte ske på bekostnad av att förutsättningarna för sportfisket i nutid förstörs.

Jag har under cirka 40 års tid flugfiskat i Staggbäcken och Gargån. Det har under alla dessa år funnits möjligheter att fånga både grov harr och öring i dessa vatten. Möjligheterna till detta har enligt min åsikt drastiskt försämrats. De balkar som föräldrar och generationer före dem med svett och möda byggt ligger nu utströdda i strömfåran.

Jag kan inte tänka mig att det såg ut så i begynnelsen. Vad som känns än värre är att de bästa fiskesträckorna i princip är ödelagda. Under normal vattenföring återstår endast en stenåker med lite vatten emellan. Med bästa vilja i världen kan jag inte kalla det för attraktiva fiskevatten – som det en gång var.

Inte alla stenar som tidigare utgjorde rösarmar och som nu ligger i ån och bäcken kom från den ursprungliga strömfåran, de kördes dit med häst från angränsande marker. Det hade varit väldigt lätt att leta reda på de stenar som kom från strömfåran för alla dessa hade ett borrhål i mitten, förankrade med en kil och ögla och vevades upp ur strömfåran med en handvevad lyftarm.

Förutom svårigheten att hitta strömmande vatten för en fluglina är det så svårt att ta sig fram att det ibland sker med livet som insats. Jag efterlyser även någon sorts vetenskaplig dokumentation över den här sortens ingrepp i de ömtåliga ekosystem som det rör sig om i detta fall. Motiveringen, under informationsträffar, för restaureringarna, är att det skapas fler ståndplatser för fisken. Detta är ju i och för sig bra men finns inte tillräckligt med vatten att fiska i faller ju hela resonemanget.”

Varje år inträffar perioder med extremt lågt vattenflöde i Gargån. Någon riktigt strömmande huvudfåra finns inte under sådana tillfällen. Genom en ytterligare breddning av vattenflödet minskar den ytterligare under torrperioder. Om strömningshastigheten minskar i ån ökar närvaron av skräpfisken vars aptit reducerar ädelfiskyngel.

Är det verkligen vetenskapligt belagt att en fors utan starkt strömmande vatten i en grund huvudfåra skapar bästa förutsättningen för större ädelfisk? Restaureringen skapar en bredare, grundare och lugnare fors.

Med 55-års regelbundet fiske i området vet jag att befintliga forsar med just de egenskaperna saknar ädelfisk i matfiskstorlek.

Håkan Norström

Annons
Annons
Annons
Västerbottens-Kuriren
facebooktwitterinstagramrss
phone
  • Växeln
  • 090-17 60 00
  • Redaktionen
  • 090-17 60 10
  • 090-17 60 11
geo
  • Besöksadress
  • VK
  • Förrådsvägen 9
  • 901 70 Umeå
Ansvarig utgivare: Ingvar Näslund | © Copyright Västerbottens-Kuriren | Allt material på sajten är skyddat enligt upphovsrätten