Detta är en debattartikel. Det betyder att innehållet är skribentens egna uppfattning.

Regionkommunen måste ansvara för sjukvård och regionala utvecklingsfrågor

Åsikter.
(2017-03-11) Den framtida regionkommunen är ingen administrativ överbyggnad. Ansvaret måste gälla både hälso- och sjukvård och de regionala utvecklingsfrågorna. En god regional utveckling skapar tillväxt och en större skattebas – som vården behöver. Samarbetet mellan kommun och landsting måste samtidigt öka, inte minska.
Det skriver Lilly Bäcklund, Peter Olofsson och Erik Bergkvist.
Västerbottens-Kuriren
Publicerad 10 mars kl. 22:15

På debattplats har framförts påståenden och frågor kring Västerbottens läns landsting och Region Västerbotten. En oro som en del kan känna vid förändringar, är om ett samgående mellan landstinget och Region Västerbotten i en ny regionkommun skulle dränera sjukvården på resurser.

Vi tror på Västerbotten både i dag och i framtiden. Och då kan vi inte reducera länets framtid till en ensidig satsning på bara sjukvård – vem vill bo i ett sådant län?

När en ny regionkommun bildas så är vår utgångspunkt att likt föregångarna i Västra Götaland och Skåne skapa en ny region med två viktiga uppdrag som behöver och förutsätter varandra; hälso- och sjukvård respektive regional utveckling. Någon administrativ överbyggnad som vissa oroar sig för är inte vi heller intresserade av. En god regional utveckling skapar tillväxt, och den större skattebas som sjukvården behöver.

Däremot är vi intresserade av att erbjuda länsborna trygg sjukvård (som i dag omsätter runt tio miljarder kronor), samtidigt som vi genom lokal och regional samverkan utvecklar Västerbotten (vilket inom Region Västerbotten omsätter cirka 320 miljoner kronor).

I detta arbete ingår att arbeta på bred front, i samverkan, på så vitt skida områden som medicinsk utveckling, turism, nyetableringar, kultur, hälsocentraler, hållbarhet, miljö och fallskador.

Vi vet också att då måste vi arbeta över länsgränserna, nationellt och internationellt. Att vi finns med för att påverka beslut, att driva opinion för att hela Sverige ska leva, att använda EU-projekt som katalysatorer för länsutveckling i alla dess former, att uppmuntra entreprenörsandan och att politiskt samordna våra krafter och resurser så bra som möjligt. Och att ta del av andras erfarenheter.

Låt oss ge några konkreta exempel, där vi tillsammans och genom att lära av varandra har haft ömsesidig nytta. Och där vi också har kunnat växla upp våra resurser med exempelvis nationella och EU-medel.

Västerbotten har i dag ett av världens bästa bredband. Genom strategiska satsningar inom regional utveckling på det digitala området kan vi således både se operaföreställningar från Metropolitan och ha en stark ställning på området telemedicin.

Kommunerna i länet har genom god samverkan byggt upp landets bästa gymnasieantagning. Detta gör sig inte av sig själv. Att kommunerna i vårt län kan samsas om gymnasieutbildningarna över kommungränserna är inte bara bra föreleverna, och är inte bara bra rent ekonomiskt utan är även viktigt för länets kompetensförsörjning. Kompetensförsörjningen är också en nyckelfråga för hälso- och sjukvårdens framtid.

På liknande sätt har sjukvården som stora avfallsproducenter stor nytta av den utmärkta avfallssamverkan genom Region Västerbotten som nyligen prisades som ett gott nationellt exempel.

Det arbete som sker inom regional utveckling i dag som gäller länstransportplanen, arbetet för byggandet av Norrbotniabanan, arbetet för kvarkentrafiken, upprustningen av länets vägar och kollektivtrafikfrågorna är också centrala för sjukvården och till nytta för både patienter och anställda. Såväl för att kunna ta sig till sitt arbete, som till nära och kära och fritidsaktiviteter. Och för att kunna transportera varor och utrustning.

Genom att investera och satsa på kultur och folkbildning får vi ett län med människor som präglas av öppenhet, ifrågasättande och kunskap om mer än bara det egna snäva närområdet.

Forskning visar även att området såväl påverkar hälsan till det bättre som skapar ekonomisk tillväxt. För att få kompetent personal till våra sjukhus och hälsocentraler, så måste vi kunna erbjuda både ett rikt kultur- och fritidsutbud där även barnen erbjuds exempelvis musikskola, idrott och bibliotek.

Alla dessa frågor och många fler låg tidigare på tre organisationer att hantera. Genom Region Västerbotten, samägt av länets femton kommuner och landstinget, har effektivisering och samordning kunnat ske. Vi har kunnat öka samarbetet i länet och därmed hushållit med medborgarnas skattemedel.

Nu är vi redo att ta nästa steg.

En regionkommun är ingen administrativ överbyggnad, utan så vårt län i en ständigt föränderlig omvärld behöver organisera sig – precis som vi alltid har gjort, i olika former. Där både hälso- och sjukvård och regional utveckling behövs. Att vi inte avvecklar oss utan utvecklar oss. Att vi agerar proaktivt så att även norra Sverige har en stark röst och finns med på de arenor där beslut fattas. Att vi inte låser in oss i en egen förträfflighet, utan lär oss av andra – även dem utanför landets gränser.

Det är därför vi vill se en ny regionkommun i vårt län med ansvar både för hälso- och sjukvård och för de regionala utvecklingsfrågorna. Det är också därför vi vill se mer samarbete mellan kommun och landsting. Inte mindre.

Lilly Bäcklund
ordförande för Socialdemokraterna i Västerbotten, kommunstyrelsens ordförande i Lycksele
Peter Olofsson
landstingsråd (S).
Erik Bergkvist
regionråd (S)

Annons
Annons
Annons
Västerbottens-Kuriren
facebooktwitterinstagramrss
phone
  • Växeln
  • 090-17 60 00
  • Redaktionen
  • 090-17 60 10
  • 090-17 60 11
geo
  • Besöksadress
  • VK
  • Förrådsvägen 9
  • 901 70 Umeå
Ansvarig utgivare: Ingvar Näslund | © Copyright Västerbottens-Kuriren | Allt material på sajten är skyddat enligt upphovsrätten