Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.

BB-ockupanter i pussy hats

Kulturkrönikor.
Mellan historiens stickande kvinnliga nätverk och dagens vårduppror löper tydliga trådar i hur politiskt motstånd kan mobiliseras.
Västerbottens-Kuriren
Publicerad 14 februari kl. 19:00

De tinar fram nu, de tappade vantarna på cykelbanor och gångstråk – i vårljuset plågsamt sorgliga i sin uppenbara övergivenhet. Svajande på plogpinnar utan större hopp om återförening med ägare eller maka; anonyma funktionsmaterial av syntet, till ingen nytta för någon längre.

Annat vore med en hemstickad vante av klassisk mönstrad sort – de ser man mer sällan borttappade, dessa håller man hårdare i. Och skulle de slarvas iväg finns dess mönster till hjälp att spåra en ägare – denna vantarnas logik lika giltigt i ett 2010-tal av massproduktionens modeindustri, som i en hantverkshistoria av vantmönster sprungna ur en kombination av estetik, tradition och pragmatism.

Kanske är det synd att vi inte ser dem oftare uppspetade på elskåp och staket, de mönsterstickade vantarna. Som objekt som sammanför dimensioner av kunskapsöverföring och en längtan efter det vackra med en hållbarhetstanke, så långt möjligt man kan tänka sig från vilsegången överkonsumtion, kunde de bli värdefulla påminnelser om såväl kulturarv som om stickandets politik.

Att stickning är politik har blivit påtagligt genom de senare årens allt livligare slöjdrörelse. Det feministiska motstånd som löper genom stickningshistorien har här blivit en tydlig linje i det vidare spektra av andra politiska frågor och hantverkstraditioner som fältet rymmer. Stickandets revolterande feministiska potential, som med medeltida fästpunkter färdats via bondkök och 1968-rörelse och som nu senast manifesterades i 2017 års redan legendariska rosa revolt, pussy hats-rörelsen som blev en global motståndsmanifestation mot Trumps aggressiva sexism.

Men i den stickade vantens politik finns intill en kvinnohistorisk dimension också trådar till spänningsfältet glesbygd-centralort som i den politiska debatten åter blivit så vibrerande. Det redogör Malin Vessby för i senaste numret av tidskriften Hemslöjd, i ett reportage som skoningslöst belyser en historisk marginalisering av den norrländska glesbygdens erfarenheter och kunskap.

Vessby möter Erika Nordvall Falck, som under 50 år samlat vantar från ett Norrbotten före massproduktionens tid och som reviderar den textilhistoria som hittills gjort gällande att stickningen spred sig från södra Sverige och norrut. Trött på bilden av norra Sverige som ett ”retarderat och underutvecklat område” har Nordvall Falck alltsedan tonåren verkat för att kartlägga, dokumentera, källforska och folkbilda – ”rycka bort den filt av okunskap och ointresse” som dolt det faktum att stickningen funnits tidigare och längre norr om den gräns dit historieböckerna hittills velat söka sig.

”Inte ens som ung köpte jag den historieskrivningen. Jag förstod att den var politisk”, säger Nordvall Falck och sammanfattar sig genom detta som just en av de spejare vi behöver för att korrigera och bryta i maktstrukturer.

En inspirerande porträtt ges i denna artikel av hur ett praktiskt motstånd mot historisk okunskap kan se ut, av hur ny historieskrivning kan befria oss från gamla sanningar och vitalisera en dagsdebatt om makt.

Samtidigt ger läsningen en påminnelse om den historiskt evigt giltiga rörelsen av makt och resurser – jobben, pengarna, naturresurserna och kulturarvet; vantarna, och vårdplatserna – i riktning mot kust, mot syd och mot centralorterna. I Sollefteå fattades nyligen beslut om flytt av Textilarkivets publika verksamhet till Murberget – och i samma Sollefteå pågår just nu den BB-ockupation som en i raden av de vårduppror som tydligare än något annat vittnar om tillståndet i landet. Om en välfärd nedskuren bortom all anständighet och om den mobilisering som samtidigt skissar linjen där ett folk drar en gräns: det måste vara nog nu.

När det i förra veckan blev känt att Norrbottenspolitikerna i ett annat vårduppror, Sjukhuskampen Östra Norrbotten, backar från tidigare beslut om stängning av IVA-platser i Kiruna och Kalix, svärtade någon glädjeyran genom att påtala att själva hotet ändå haft en demoraliserande verkan på befolkningen.

Så kan man förstås se det – men för den som lever i en verklighet av att ständigt känna strömmarna av hur resurser dras iväg mot ett maktcentrum på avstånd, finns möjligen en mer krass hållning till att leva med hot som en del av en vardag: således också en källa av nedärvd erfarenhet att hämta styrka ur. En försvarsberedskap som kvinnor och glesbygdsbor delar och som kanske också är vad som gör trådarna tydliga mellan hur organisering av motstånd sker – de stråk som förenar historiens syjuntors kvinnliga nätverk med dagens vårdockupationer, sammanhang som utifrån en pragmatisk mikronivå bygger både kunskap och politiskt tryck.

I boken Sticka och Skicka, utgiven 2012 som en del i den kampanj som Hemmets Journal, Erikshjälpen och Libris genomförde för att samla kläder till nyfödda behövande i Zambia, framhålls stickningen som ett medel mot vanmakt. ”Stickning”, skriver genusvetaren Lina Sundberg i sin C-uppsats Att sticka där boken refereras, ”kan användas för att närma sig stora sociala missförhållanden som kan kännas olösliga i andra sammanhang. Det organiserade handarbetet går runt den parlamentariska byråkratin genom direkt gränslös närhet. Att sticka för någon annan ger på det sättet både nya perspektiv på sig själv och världen.”

Ord att ta fasta på i en politisk värld där mycket präglas av just vanmakt – ord därtill kongenialiskt gestaltade vid vårdupproret i Sollefteå av stickentusiasten Anna-Lena Undin, som till stöd för BB-ockupationen tagit fram en egen hjärtprydd version av – just det: en pussy hat.

SARA MEIDELL

Annons
FÖLJ ÄMNEN
Annons
Annons
Västerbottens-Kuriren
facebooktwitterinstagramrss
phone
  • Växeln
  • 090-17 60 00
  • Redaktionen
  • 090-17 60 10
  • 090-17 60 11
geo
  • Besöksadress
  • VK
  • Förrådsvägen 9
  • 901 70 Umeå
Ansvarig utgivare: Ingvar Näslund | © Copyright Västerbottens-Kuriren | Allt material på sajten är skyddat enligt upphovsrätten