Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.

Faktaresistens hotar det offentliga samtalet

Kulturkrönikor.
Djupt oroande studie om människors benägenhet att ändra en felaktig uppfattning när de konfronteras med korrekt fakta.
PO Ågren
Uppdaterad 12 april 2016 kl. 20:52

Flera bland 2015 års nyord som sammanställs av Språkrådet berörde digitaliseringens framväxt och människors aktiviteter på internet. Delningsekonomi, geoblockering, groupie, klickokrati, rattsurfa, robotjournalistik, svajpa, svischa, trollfabrik och youtuber är sådana.

Mitt favoritord bland nyorden är dock faktaresistens, vilket också anknyter till nätet. Ordet betyder enligt språkrådet ”Förhållningssätt som innebär att man inte låter sig påverkas av fakta som talar emot ens egen uppfattning, som i stället grundas på till exempel konspirationsteorier”.

Faktaresistens uppstår ofta i den företeelse som går under begrepp som ekokammare och filterbubbla. Det innebär att människor bildar sina uppfattningar om olika frågor utifrån vad människor med likartade intressen och åsikter sprider i olika forum på internet. Ju fler gånger påståenden upprepas och studsar runt, desto sannare upplevs de.

Vilka ämnen som helst kan ge faktaresistenta medborgare, men konspirationsteorier genererar ofta faktaresistens hos de som anammar dem. Liksom frågor som rör vaccinering, omfattning av våldsbrott begångna av olika samhällsgrupper, invandring, flyktingar, chemtrails, feminism, högern, vänstern, ja, det finns mycket som skapar faktaresistens.

Men är det inte bara att leverera korrekt fakta? Borde inte medborgare som sprider felaktigheter ta till sig korrekta fakta? Nej, svarar ett forskarlag som har genomfört en stor studie av människors benägenhet att ändra en felaktig uppfattning när de konfronteras med korrekta fakta.

Forskarna studerade 54 miljoner amerikanska Facebookanvändare över en femårsperiod. Är människor som har bestämt sig för att osanna påståenden som härrör från så kallade ekokammare är korrekta, benägna att ta till sig korrekt fakta som motsäger deras påståenden?

Resultatet är nedslående. Endast en ytterst liten andel av Facebookanvändarna som konfronterades med korrekt information ändrade uppfattning. Snarare visade det sig att många av dem förstärkte sitt intresse för konspiratoriskt och osant innehåll på nätet.

Övertygelsen om att det osanna är sant till och med ökade. Dessutom förstärktes deras engagemang för de olika ekokamrarna som sprider osanningar.

För framtidens offentliga samtal på internet är resultatet från denna studie djupt oroande. En av de viktigaste förmågorna för en kritiskt tänkande människa är såväl förmågan som beredskapen att bedöma fakta och motargument, med syftet att ompröva sin egen uppfattning när motargumenten är starkare.

Om det kritiska tänkandet reduceras i takt med att faktaresistens utvecklas och att ekokamrarnas desinformation tas ad notam, blir ett offentligt samtal där teser, fakta och argument ska mötas enbart en obehaglig tuppfäktning som inte leder till synteser, utan till förstärkta konflikter.

PO Ågren

Annons
FÖLJ ÄMNEN
Annons
Annons
Västerbottens-Kuriren
facebooktwitterinstagramrss
phone
  • Växeln
  • 090-17 60 00
  • Redaktionen
  • 090-17 60 10
  • 090-17 60 11
geo
  • Besöksadress
  • VK
  • Förrådsvägen 9
  • 901 70 Umeå
Ansvarig utgivare: Ingvar Näslund | © Copyright Västerbottens-Kuriren | Allt material på sajten är skyddat enligt upphovsrätten