Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.

Låt biblioteken vara just bibliotek

Kulturkrönikor.
Läsambassadören Johanna Lindbäck om tysthetsnorm och biblioteksstök: "Jag önskar att biblioteken ska hålla jättehårt i sargen och inte tänka utanför boxen överhuvudtaget."
Västerbottens-Kuriren
Uppdaterad 14 juni 2015 kl. 15:30

Minns ni när de senaste Pisa-resultaten presenterades och de var katastrofala? Och att en del röster i diskussionen som följde gick på linjen att ”svenska elever är bra på andra saker”. Till exempel att vara socialt kompetenta och ha trevligt med sina lärare.

Kärnverksamheten att lära sig läsa, skriva och räkna funkar inte så bra, men de har i alla fall kul i skolan och det är faktiskt mer än vad man kan säga om de asiatiska länderna!
Ska det bli likadant med de svenska biblioteken nu?

Om ni har följt debatten om stök och våld på biblioteken, kanske ni också har läst om den så kallade tysthetsnormen. Att vi möjligen borde omvärdera den, öppna upp för olika grader av tystnad. (Vad är det ens?)

Bibliotek i allmänhet har de senaste åren haft stort fokus på att locka till sig de som inte kommer dit självmant. Oftast unga killar. (Som av en händelse samma grupp som presterade sämst i Pisa.) Det är ju väldigt bra att försöka få dem till biblioteken, men vad lockar man dem till?

Ska det vara en plats där man får sporta, sitta och snacka, hänga med sina kompisar, spela tevespel eller göra musik? Ett allaktivitetshus som inte alls har så mycket med böcker att göra. De andra som redan har hittat dit för att läsa i lugn och ro får maka på sig för de är konservativa.
De kanske till och med vill utestänga vissa grupper från bibblan?
Nej. Inte alls, men jag är ändå extremt intresserad av att biblioteket ska fortsätta vara och se ut som just ett bibliotek.

Under åren som läsambassadör har jag hört om flera utåtriktade och bra projekt där bibliotekarier har besökt eller samarbetat med öppna förskolor, sfi-undervisning, idrottsföreningar och fritidsklubbar.Allt har gått ut på att nå de som inte kommer till bibblan och berätta om vad som finns. Böcker och tidningar på flera språk, läxhjälp, studierum, bokcirklar, sagostunder, och så vidare. Man vill locka nya besökare med sin kärnverksamhet. Den är redan så fantastisk, så varför ändra på den? Vill man sporta, fika eller spela finns det många andra ställen att göra det på.

Jag önskar att biblioteken ska hålla jättehårt i sargen och inte tänka utanför boxen överhuvudtaget. Jag vill inte att svenska bibliotek ska bli bra på ”andra saker”. De ska fortsätta vara fantastiska på text och böcker, och på att ge tystnad och lugn och ro. Helt enkelt, vara precis som den där bilden man får upp i sitt huvud när man hör ordet ”bibliotek”.
När jag tänker på ”sporthall” ser jag däremot bollar, fart och rörelse, och det är ju något helt annat. Kan vi inte hålla fast vid den skillnaden?

Johanna Lindbäck
Författare och läsambassadör

Uppdaterad version 14 juni 15.30: Ursprungstexten innehöll uppgifter om en en tillfällig stängning av biblioteket Tiotretton i Stockholm för bygge av en klättervägg - detta visade sig vara felaktiga uppgifter. Tiotretton har öppet precis som vanligt och har inga planer på någon klättervägg. Vi ber om ursäkt!

Annons
FÖLJ ÄMNEN
Annons
Annons
Västerbottens-Kuriren
facebooktwitterinstagramrss
phone
  • Växeln
  • 090-17 60 00
  • Redaktionen
  • 090-17 60 10
  • 090-17 60 11
geo
  • Besöksadress
  • VK
  • Förrådsvägen 9
  • 901 70 Umeå
Ansvarig utgivare: Ingvar Näslund | © Copyright Västerbottens-Kuriren | Allt material på sajten är skyddat enligt upphovsrätten