Enligt många forskare överdriver FN:s klimatpanel koldioxidutsläppens betydelse för klimatet, hävdar skribenten. foto: TT
Detta är en debattartikel. Det betyder att innehållet är skribentens egna uppfattning.

Energipolitik på osäker vetenskaplig klimatgrund

Debattartiklar.
FN:s klimatpanel överdriver klimatets känslighet för koldioxiden framhåller många vetenskapliga kritiker. Kritik mot dess slutsatser från tusentals vetenskapsmän kan inte viftas bort. Vetenskapen står inte enig. Att det skulle vara bråttom med omfattande omställningar av energiförsörjningen kan inte grundas på robust vetenskap.
Det skriver Sigvard Eriksson, medlem i Nätverket klimatsans.
Västerbottens-Kuriren
Publicerad 3 mars 2014 kl. 00:26

Enligt FN:s klimatpanel, IPCC är det främst den koldioxid som kommer från förbränning av fossila bränslen som förorsakar en ökning av jordens medeltemperatur. Ökningen har varit cirka 0,7 C på 100 år. Enligt de framtidsscenarier som bygger på datasimuleringar kommer ökningen att fortsätta och leda till katastrofala följder om vi inte drastiskt minskar koldioxidutsläppen. IPCC:s slutsatser framhålls som vedertagen vetenskaplig sanning som nu läggs till grund för beslut om vår framtida energiförsörjning.

Datasimuleringarna har dock inte kunnat förutse den avstannade ökningen för 17 år sedan. Skillnaden mellan scenarierna och verkliga observationer ökar nu år för år. Detta har lett till allvarlig kritik mot IPCC.

Kritikerna menar att IPCC överdriver klimatets känslighet för koldioxid. Verkan av bland annat havsströmmar, varierande solaktivitet, kosmisk strålning och molnbildning har tonats ner i simuleringarna. Man anser att klimatförändringar är en naturlig process som ständigt pågår och att kunskaperna om det kaotiska klimatsystemet är alltför bristfälliga för att göra meningsfulla datasimuleringar.

I Sverige har vi en fri press och en oberoende public service. Det borde garantera allsidig information i den fråga som av många politiker benämns "den största utmaningen i vår tid". Tyvärr är det inte så.

På svenska och internationella bloggar finner man den allsidiga informationen, på hög vetenskaplig nivå med relevanta källhänvisningar. Man kan också se hur klimatfrågan hanteras i utländsk media.

I England inbjöd en kommitté i parlamentet till yttranden över IPCC:s senaste rapport, presenterad i Stockholm 27 september 2013. Ett citat av professor Pierre Dariulat är talande (min översättning):

"IPCC:s AR5/WG1-rapport och särskilt Summary for Policymakers (SPM) förmedlar en alarmistisk utvärdering av de antropogena CO2-utsläppen som inte på ett rättvisande sätt reflekterar det aktuella vetenskapliga kunskapsläget. Man har förvanskat det vetenskapliga budskapet till ett alarmistiskt budskap som kräver omedelbar reaktion, helt i strid med det vetenskapliga innehållet. Vad vi bevittnar är en successiv förvanskning av det vetenskapliga budskapet, först från AR5-rapporten till SPM, sedan från SPM till media av dem som representerar IPCC (inklusive dess ordförande), sedan från media till allmänheten ..."

Den 28 januari i år höll kommittén ett TV-sänt förhör med tre forskare som uttryckt acceptans av rapporten och lika många som varit kritiska. Professor Richard Lindzen framhöll bland annat att IPCC överdriver koldioxidens verkan och att talet om konsensus bland forskarna är felaktigt.

I USA hölls öppna senatsförhör 16 januari i år angående president Obamas Climate Action Plan. Professor Andrew Dessler hävdade att IPCC:s syn på vad som driver klimatförändringar vilar på att kunskapsläget är helt klart. Professor Judith Curry hävdade däremot att kunskapsläget är oklart och påpekade att även IPCC:s egen övertygelse faktiskt minskat i de senaste rapporterna. Enligt professor Curry är försök att styra klimatet genom att reducera koldioxidutsläppen inte meningsfulla.

När får vi se liknande öppna förhör i Sveriges riksdag?

Den tyngsta kritiken riktas mot datasimuleringarna. Då dessa inte förutsett den avstannade uppvärmningen tappar de sin trovärdighet. Därmed är det troligare att den globala uppvärmningen med 0,7 C under 1900-talet är en naturlig variation och främst en återhämtning av temperaturen efter den "Lilla Istiden" på 1600-talet.

Sådana invändningar kan man givetvis inte bortse från. Då detta endast är enstaka exempel på kritik från tusentals fria vetenskapsmän är det solklart att påståenden som "vetenskapen står enig" är felaktiga. Ändå görs ingen kritisk analys av de apokalyptiska framtidsscenarierna på politisk nivå.

Vår framtida energiförsörjning är en ödesfråga med enorma ekonomiska och miljömässiga konsekvenser. I Sverige har vi genom vår vattenkraft och kärnkraft en elproduktion som väl svarar mot våra behov och som är praktiskt taget koldioxidfri. Kärnkraften måste dock ersättas inom några decennier. Om vi vill behålla den energikrävande basindustrin inom landet finns då inget annat alternativ än fossil energi. Den så kallade förnybara energin och den väderberoende vind- och solenergin kan aldrig ersätta den stabila kärnkraften.

Valet står således mellan fortsatt satsning på kärnkraft eller fossil energi. Att ersätta kärnkraften med vind- och solenergi kan inte heller motiveras av strävan att minska koldioxidutsläppen. Anledningen kan bara vara att man ogillar kärnkraften. De hundratals miljarder, riskkapital och subventioner som nu plöjs ner i pågående och planerade ineffektiva, naturförstörande vindkraftsprojekt är ur miljösynpunkt bortkastade pengar. Detta är bistra fakta som Kungliga Vetenskapsakademins Energiutskott står bakom. Våra politiker däremot verkar inte vilja ta till sig detta.

Av intresse är att Sveriges koldioxidutsläpp utgör cirka 0,1 procent av världens utsläpp. Kina släpper ut lika mycket på 53 timmar som Sverige på ett helt år och våra utsläpp räknat per capita är mindre än Kinas. USA:s utsläpp per capita är nästan fyra gånger så stort som Sveriges. Man måste då fråga sig om det är rimligt att Sverige skall klä sig i tagelskjorta och begå symboliska handlingar som riskerar att ödelägga vår samhällsekonomi.

Den svenska energipolitiken håller på att forceras fram utifrån bristfälliga kunskaper i klimatfrågan. Det är mycket bekymmersamt.

Att det skulle vara bråttom med omfattande omställningar av energiförsörjningen kan inte grundas på robust vetenskap.

Sigvard Eriksson

Annons
FÖLJ ÄMNEN
Annons
Annons
Västerbottens-Kuriren
facebooktwitterinstagramrss
phone
  • Växeln
  • 090-17 60 00
  • Redaktionen
  • 090-17 60 10
  • 090-17 60 11
geo
  • Besöksadress
  • VK
  • Förrådsvägen 9
  • 901 70 Umeå
Ansvarig utgivare: Ingvar Näslund | © Copyright Västerbottens-Kuriren | Allt material på sajten är skyddat enligt upphovsrätten